Gert gick bort i oktober 2018. Jag har arkiverat hans webbplats här som ett minne. Jag har även lagt ut några ytterligare av hans verk för nedladdning. Tomas, november 2018
 
 

Löt – djurgården före djurgården

Djurgården är känt för de flesta linköpingsbor, åtminstone den gata som är uppkallad efter området. Mindre känd, om än alls, är tiden bortom Djurgården. Eftersom namnet härrör från den djurgård som fanns där under 1600-talet, så hette området något annat dessförinnan. Närmast innan var området ängsmark under namnen Lööt och Stadsängen. Namnen nämns av Johan III i hans privilegiebrev 1572 (felaktigt daterat 1571).

Läs även I Linköpings djurgårds historia, se Artiklar.

Stadsängen förefaller vara en övergiven fastighet inom området. Naturligtvis hade denna sin tillhörande bebyggelse, rimligen en by, och troligen hade den en bakgrund i förhistorisk tid. Finns det något tecken på sådan bebyggelse? Javisst, byn låg uppe i Ekbacken, alldeles intill Karles fotbollsplan, se nedan. Byn är glömd och bytomten är oregistrerad. Den vanliga uppfattningen att kronan drog in mark från Smestad och Valla och därav bildade Djurgården är alldeles förhastad. Däremot är det mycket troligt att byn har ett ursprung i en avgärda enhet till Valla, avgränsad i vikingatid eller tidig medeltid. På motsvarande sätt är Smedstad en avgärda enhet till Berga, tillkommen i ungefär samma tid. Men det är en annan historia...

Kulturlagret från byn trycks upp av ekens rötter, men ekens bark och lavar tycks inte gilla den näringsrika jorden.

Längst till vänster i bilden ses ett militärt värn. Namnet Ekbacken är en militär benämning och det finns inga kartor som visar vad bebyggelsen hette.

Men, som vi ska se, man kan dra slutsatser och pröva dessa mot lämningarna efter byn.

Kulturlager och många utrasade husgrunder finns efter byn på Ekbacken. Röda fläcken i bakgrunden är Karlestugan. Hur många gårdar i byn? Tja, två - tre beroende på hur stora de var. Man kan kanske forska i hur tegarna var anordnade och anta att de var solskiftade. Ur detta skulle man kunna få fram ett troligt antal.

Byn är åtminstone medeltida och försvann i samband med reformationen och dess efterdyningar, men platsen var bebyggd redan under romersk järnålder.

Husgrunder som raserats av ekar under lång tid eller grävts sönder vid militära övningar.

Det mörka fosfatrika kulturlagret omfattar ca 2 hektar. På platsen finns även en del stensträngar, men inga gravar just här.

I bakgrunden Karles plan och det nya bostadsområdet Hagaberg (Garnisonen).

Svackan i bildens mitt är en husgrund som är ingrävd i sluttningens sida. Kan du ana den? Spåret över den är Östgötaleden från stan ner mot Tinnerö.

Byns namn är som sagt okänt, men det det saknas en plats för namnet Löt intill Linköping och mycket tyder på att byn hette så.

Den avvecklades först under reformationstiden, vilket gör att det finns dokument att leta i.

Det visar sig att Hans Brask vid flera tillfällen köpte jord i Löt, men sista gången 1523, vilket kan ha sin mycket tydliga förklaring. Andra uppgifter i dokumenten stämmer mycket bra med verkligheten här.

Under Djurgårdens bildande styckades en bit av Åsmestad av och såldes till hertig Johan. Det skedde 1617 och den nya gränsen syns tvärsöver bilden som ett vitt streck. Det är sockendiket mellan Slaka och Linköping. Bilden är från skjutbana B, där bilden visar spåren av tidigare odling. Man kan se att tegindelningen ursprungligen var lika på båda sidor sockengränsen, men efter 1617 blev utvecklingen olika.

Fältet med dessa åkrar hette Hälgslätten, eller Härslätten i folkmun. Fina åkertegar finns här fortfarande till beskådan, men ska bebyggas.

Det borde vara ett minimikrav att åkrarna dokumenteras före förstörelse.




Bilden här t.v. visar gamla åkerindelningar (längs i bilden) som korsas av yngre odlingsspår (tvärs). Härslättens södra delar odlades redan under mellersta järnåldern.


De vita fläckarna på marken är ”delningsnoder”, dvs korsningspunkter mellan linjära försänkningar för åkerindelningar. Bilden är från skjutbana A och visar delvis tecken på mycket gammal odling, sannolikt från romersk järnålder, 2000 år bakåt i tiden.

Tegarna är långa, men bara ca 4 m breda och odlades då av gården T8, (se Järntida gårdar) som låg alldeles intill åt öster.

Dessa spår kräver kortklippt eller välbetat gräs, vilket inte förekommer längre. Troligen är detta sista bilden av dessa odlingsspår.



Text och bilder: Gert Franzén

I Linköpings djurgårds historia
Gert Franzén 2006file://localhost/%20I%20Djurga%CC%8Ardens%20historia2_2%20-1.pdf

Klicka och läs: