Gert gick bort i oktober 2018. Jag har arkiverat hans webbplats här som ett minne. Jag har även lagt ut några ytterligare av hans verk för nedladdning. Tomas, november 2018
 
 
 

Franzén Arkeologi


Gert Franzén

arkeolog/ingenjör

Tönsbergsgatan 4C 

582 31 Linköping


Driftlokal: Danmarksgatan 6


tel 013- 21 11 55

mobil 0707 777 222

E-post: gert@franzark.com


postgiro 77 59 22 - 8

bankgiro 621 - 69 72


Innehar F-skattsedel



Verksamhetens hemvist, Övre Vasastan i Linköping.

Kartan lånad av eniro.se som bl.a har flygfoto över Linköping av hög kvalité!

Presentation

Franzén Arkeologi är jag och mina verktyg.

Jag är född 1947 och är alltså en av dessa fyrtiotalister som ”hotar” samhället genom att vara många och envisa.


En ganska lång teknikerkarriär föregick min utbildning till arkeolog 1995. Före utbildningen vid Stockholms universitet hade jag varit privatforskare – ”amatörarkeolog” – ganska länge. Båda dessa bakgrunder präglar starkt mitt förhållningssätt till arkeologin idag. Amatörens starka engagemang och teknikerns krav på resultat och precision finner sina självklara platser i min professionella yrkesutövning.


Som tekniker är jag van vid att ett jobb ska resultera i något konkret. Ibland stämmer inte resultatet med etablerade sanningar, men att göra som alla andra för att slippa kritik är inte min uppgift. Kamp för kulturmiljö och landskap och en eftertänksamt framåtskridande arkeologi är definitivt mina uppgifter.


Geografisk arkeologi

Min specialitet är Geografisk Arkeologi, vilken är ungefär detsamma som historisk kulturgeografi eller landskapsarkeologi. Benämningen är skapad för arkeologi utförd med hög grad av geografisk metod. Det innebär att jag har lagt ner oerhört mycket tid på landskapsstudier, både i stort och i detaljer. Kartering är därvid en central metod, ibland som översikter, ibland för att reda ut detaljerade samband i terrängen. Jag har därvid fått stor vana att göra kartor genom mätningar utomhus och datorarbete inomhus. Som kreativ tekniker har jag förstås utvecklat egna effektiva metoder för arbetet, vilket gör att jag kan utföra det ensam. Men tämligen snabbt.


Epokmässigt ligger min specialitet i järnåldern, främst den äldre. Mitt främsta intresse är den tidens agrara verksamheter, dvs bondefamiljens liv och gärning. Enorma mängder kvarlåtenskap från sådant finns kvar i terrängen. Mycket är oupptäckt och ofta inte ens igenkänt.

Kort resumé över mina jobb och utbildningar i omvänd kronologi:


Som arkeolog har jag arbetat för

-Riksantikvarieämbetet, UV Öst

-Östergötlands länsmuseum

-   Linköpings universitet

-Linköpings kommun

-Gamla Linköping

-Holmen skog

-Södra

-Hembygdsföreningar, t.ex

oLinköpings Ekopark

oVäderstad hbf

oAskeby hbf

o  Slaka hbf


Egen firma

Franzén Arkeologi. Linköping            2003 –


Egen forskning kring främst järnålderns     kulturmiljöer och odlingslandskap, samt metodutveckling kring arkeologins fältdokumentation.                               1980 -


Arkeologutbildning, Stockholms univ.  -1995 


Egen firma Franzén Teknik, Linköping                                     1979 -


Egen firma,

Gefac Produktutveckling, Gusum   -1979


Chef utveckling Viradivisionen, Gusum -1976


Konstruktör, Stal Laval Turbin AB,     Finspong                                             -1974 


Konstruktör, ASEA, Ludvika    -1971 


Ingenjörsexamen, maskinteknik, Västervik                                              -1970


Kemiskt analyslaboratorium    -1966                                                                                       


Realskola    -1964













                  



                                                                     





Om arkeologi – några av mina synsätt.

Det är min mening att arkeologi inte är en strikt vetenskap, utan en verksamhet i syfte att ta fram vetande om förgången tid. För att nå upp till vetenskap innehåller den alltför mycket lösa åsikter, ogrundade resonemang och medsläpade traditioner. Begreppet ”tolkande vetenskap” ser jag som en undanflykt och en motsägelse i sig.

Arkeologin blir varken sämre eller bättre av att inte vara vetenskap och den kommer givetvis alltid att innehålla vetenskapliga metoder.


Arkeologin har en mycket undanskymd roll i samhället. Den ses ofta som en broms för samhällets fysiska utbredning och en stor kostnad, men röner stort intresse bland allmänheten. Om inte den starka kulturminneslagen fanns, skulle arkeologin försvinna eller bli en ren nöjesverksamhet. För att ge kulturmiljön och dess försvar en framträdande roll, måste den ges en sådan roll. Det har ännu inte skett.


Samtidigt måste kraven på arkeologin öka, t.ex. lägre kostnader (= bättre metoder). Bättre beredskap i samhällsfrågor, så att kunskap om kulturmiljön finns som underlag redan i inledningen av diskussioner och planer för exploatering. Fornminnesregistret räcker därvidlag inte på långa vägar. Och att på uppdrag göra utredningar och förundersökningar när exploatering redan är beslutad är en ohållbart defensiv hantering. Att sedan metoderna för utredning och förundersökning har stora brister är en annan diskussion som vi i branschen själv bör föra och utveckla.


Om inte utgrävningar blir mindre kostsamma kommer samhället inte att acceptera att de görs i nuvarande omfattning. Det innebär att arkeologin måste bli mera skärpt i sina resonemang, mera urskiljande, mera problemlösande och prickskyttig. Det kan t.ex innebära mera syn för landskap i förhållande till grävning i marken.


Bättre metoder för dokumentation måste utvecklas. Hur kan vi t.ex. fortfarande sitta och mäta ett objekt med tumstock och rita för hand på mm-papper? Hur kan man tillåta sig att rensa en stenkonstruktion, eller många, genom att peta med skärslev, borste och fingrar?

I ett utgrävningsområde finns aldrig någon elkabel eller tryckluftslang. Och därmed inga moderna verktyg. Att hävda att det ”inte går” är att romantisera verksamheten och avskilja den från övrig utveckling.


Som Du märker är jag lite kärv kring mitt eget ämne arkeologi. Det känns som en skyldighet. Arkeologin är intressant och viktig och kan vara oerhört fängslande, men låt den inte vara ifred!


2008.10.02

Gert Franzén

             Tinnerö, stensträngsland

Östergötlands Fornminnes- och Museiförenings guldmedalj 1994

Gert Franzén är en skarp fältarkeolog som delar, eller snarare överträffar, de historiska kulturgeografernas sätt att läsa landskap. Det är tydligt att ben, ögon och hjärna sätts i arbete när Gert tar itu med ett stensträngssystem

                                      

                                         Prof. Mats Widgren

 US Patent 424 1765http://www.freepatentsonline.com/4241765.html